Att läsa filosofi

Ämnesinriktningar

Ämnet filosofi vid Uppsala Universitet är uppdelat i inriktningarna estetik, praktisk filosofi och teoretisk filosofi.

Vid institutionen kan du också läsa ett Kandidatprogram i kultur- och samhällsanalys (KOSA) och ett antal fristående kurser.

Estetik

Den filosofiskt inriktade estetiken etablerades som akademisk disciplin vid Uppsala universitet under 1700-talet, och har funnits som ämne vid lärosätet sedan slutet av detta århundrade. Många av de frågor vi fortfarande ställer idag kan dock härledas bland annat till Platon och Aristoteles. Vad är konstens roll i samhället? Kan konsten leda till sanning eller kunskap? Vad är förhållandet mellan det sköna, det goda och det sanna?

Idag bedriver vi estetik från ett flertal perspektiv, och undersöker både historiska och nutida filosofiska teorier om konst och estetiskt värde. Vi orienterar oss i idéhistoria, begreppsanalys och teorier om konstnärligt skapande, konstens roll, vikt och framtid, estetiskt värde och dess plats i värdeteori mer allmänt. Vi reflekterar även kring sambanden mellan estetiken och närliggande ämnen, såsom konstvetenskap, litteraturvetenskap, musikvetenskap, teoretisk och praktisk filosofi, psykologi m.m.

Läs mer om grundutbildningen i estetik.

Praktisk filosofi

Praktisk filosofi behandlar frågor som rör människans handlingsliv eller ”praxis”.

Vissa av dessa frågor är normativa och rör hur vi bör handla. Inom den normativa etiken diskuteras exempelvis vilka moraliska förpliktelser vi har (Vilka är våra skyldigheter gentemot framtida generationer? Har icke-mänskliga djur rättigheter? Kan krig vara moraliskt berättigade?). Men normativa frågor behandlas också inom beslutsteorin som är ett annat centralt praktiskt-filosofiskt område och som handlar om vad det innebär att handla rationellt.

Inom den praktiska filosofin diskuteras vidare hur normativa utsagor (till exempel om vilka våra moraliska förpliktelser är) skall analyseras. Kan sådana utsagor vara sanna eller falska? Kan de vara objektivt sanna, och i så fall i vilken mening? Kan de underbyggas med rationella argument? De frågorna studeras inom det praktisk-filosofiska fält som kallas ”värdeteori” eller ”metaetik”.

Ytterligare exempel på vad man sysslar med inom praktisk filosofi är metafysiska frågeställningar av olika slag med relevans för människans handlingsliv, såsom frågor om huruvida vi har en fri vilja eller om vad det innebär att vara en och samma person över tid.

Till den praktiska filosofin hör dessutom politisk filosofi, rättsfilosofi, religionsfilosofi och samhällsvetenskapernas vetenskapsteori. Några av de problemställningar man studerar inom dessa områden är: Vad kännetecknar ett rättvist samhälle? Har jämlikhet ett egenvärde? Hur förhåller sig moraliska och juridiska normer till varandra? Vilka skäl har vi att tro att det finns en gud? Finns avgörande skillnader mellan naturvetenskapliga förklaringar och förklaringar av mänskligt handlande?

En prioritering för undervisningen inom praktisk filosofi är att underlätta för studenterna att självständigt bilda sig uppfattningar om de frågor som just exemplifierats genom att öva färdigheter i argumentationsanalys och kritiskt tänkande.

Läs mer om grundutbildningen i praktisk filosofi.

Teoretisk filosofi

Inom teoretisk filosofi behandlas exempelvis fundamentala frågor om världens beskaffenhet, om tänkande och språk, om logik, samt om kunskap och vetenskap. Metafysik, medvetandefilosofi, språkfilosofi, logik och kunskaps- och vetenskapsteori utgör kärnan i teoretisk filosofi.

En del kurser inom teoretisk filosofi är tematiskt orienterade och fokuserar främst på frågeställningar som kommer upp inom den teoretiska filosofins olika områden. Andra kurser är mer historiskt orienterade och fokuserar på olika tänkare och vad de sagt om de frågor som kommer upp.

Teoretisk filosofi är av intresse för de med intresse för de stora frågor som diskuteras, för de med intresse för vår intellektuella historia, och för de som är intresserade av att öva sina logiska och analytiska färdigheter.

Bland de frågor som studeras i de kurser vi ger kan nämnas följande: Vad är kunskap och vad kan vi ha kunskap om? Vad är rum och tid? Hur ska vi förstå identitet och förändring över tid? Vad är orsak och verkan? Vad är medvetandet och hur relaterar medvetandet till resten av världen? Finns det en medvetandeoberoende verklighet? Vad är språklig mening? Hur är språket relaterat till tänkandet? Vad kännetecknar vetenskaplig kunskap?

Undervisningen inom teoretisk filosofi syftar till att ge studenterna de analytiska redskap som de behöver för att självständigt studera de här frågorna, och ta ställning till olika argument och teorier.

Läs mer om grundutbildningen i teoretisk filosofi.