Projektbeskrivning

En grundtanke som länge dominerat den filosofiska estetiken är att ämnet studerar en form av perceptuell upplevelse. Detta antagande har viktiga konsekvenser både för hur vi uppfattar det estetiska värdets ontologiska ställning och hur vi kan sägas forma omdömen om sådant värde. Vi utgår t.ex. ifrån att estetiska egenskaper är beroende av de reaktioner som genereras hos individerna som upplever dem, och att estetiska omdömen måste grundas i förstahandsupplevelser. Det finns flera problem med dessa uppfattningar. Exempelvis kan man fråga sig hur vi kan förklara att också abstrakta objekt har estetiskt värde. Matematiska bevis, naturvetenskapliga demonstrationer och konceptkonst sägs ju också ofta vara eleganta eller vackra. Projektet syftar till att granska huruvida dessa svårigheter kan härledas tillbaka till de grundläggande metafysiska och kunskapsteoretiska antaganden som görs inom ämnet. Genom begreppsanalys och logisk argumentation, men även genom att beakta de framsteg som gjorts inom olika andra områden inom filosofin (bl.a. perceptionsteori, moralpsykologi, social epistemologi) och relevanta empiriska discipliner (bl.a. annat experimentell psykologi, kognitionsvetenskap) vill vi formulera en mer välutvecklad och rimlig version av denna grundtanke. Hur bör vi egentligen tolka begreppet ”perception” inom den filosofiska estetiken, och hur kan vi eventuellt förena betoningen på det subjektiva förstapersonsperspektivet med tanken om estetisk expertis? Har vi rätt när vi antar att estetiska omdömen fungerar på ett helt annat sätt än andra omdömen i förhållande till bland annat vittnesmål och normativitet?

Detta 3-åriga projekt kommer att delas in i tre faser. Arbetet under det första året kommer att fokusera på en systematisk översikt av både historiska och nutida teorier centrala för de antaganden som perceptionsmodellen bygger på (bl.a. teorier om realism/anti-realism, formationen av trosföreställningar, subjektivism/objektivism, m.m.). Huvudmålet under de andra och tredje åren kommer att vara formuleringen av en mer detaljerad modell av estetisk perception och kognition (bl.a. genom att studera vår föreställningsförmåga, affekt och empati, förhållandet mellan perception och minne, m.m.). Vi kommer även att testa och jämföra de lösningar som den nya utformningen av modellen möjliggör och arbeta fram en förklaring av varför en omarbetad version av perceptionsmodellen är att föredra.

De antinomier som utgör utgångspunkten för detta forskningsprojekt har utövat ett stort inflytande på de allra flesta filosofiska teorier som anammats ända sedan slutet av 1700-talet och Kants Kritik der Urteilskraft (1790). Genom att poängtera vikten av en isolerad perceptuell upplevelse enbart fokuserad på form och alltså ”utan allt intresse” tror Kant sig kunna säkra den objektiva normativitet som estetiska omdömen verkar uttrycka, även om skönheten och det estetiska värdet inte kan sägas vara objektiva egenskaper i sig. Historiskt har alltså den estetiska upplevelsen avskärmats från andra mentala tillstånd och både i filosofiska såsom vardagliga sammanhang har vi tenderat att utgå ifrån att den estetiska perceptionen är på något vis unik och avskild från normala perceptuella upplevelser och trosföreställningar. Emellertid har den Kantianska tesen varken lyckats etablera en estetisk objektivism (snarare har detta fokus på förstahandsupplevelser uppfattats som ett stöd för den estetiska subjektivismen), eller grunda en oproblematisk filosofisk redogörelse för vad estetiska upplevelser egentligen består av. Detta projekts övergripande målsättning är att föra in den forskning som nu finns att tillgå inom närliggande discipliner för att aktualisera och revidera den perceptuella modell som lett oss till en teoretisk återvändsgränd. Genom att studera hur perception och kognition interagerar i estetiska upplevelser med hjälp av dessa nya rön får vi inte endast bättre insikt i vad sådana upplevelser består av och hur de fungerar, men även huruvida det faktiskt går att dra en gräns mellan estetiska och icke-estetiska erfarenheter.

Under projektets gång kommer två workshops att anordnas, samt en internationell konferens. Forskningsledaren och forskaren planerar även ett flertal publikationer, samt en omfattande bibliografisk databas, ett betydande konferensdeltagande, utvecklingen av olika undervisnings resurser, ett aktivt forskningsseminarium, en hemsida m.m.