I strid med demokratisk maktdelning?

Gröna rättsprocessers legitimitet i global klimatstyrning. En fallstudie av domarargument i USA.

Tid och finansiering

Period: 2022-01-01 – 2025-12-31
Finansiär: Vetenskapsrådet
Bidragstyp: Bidrag för anställning eller stipendier

Beskrivning

Kampen mot klimatförändringar förs allt oftare i domstol. När politiska lösningar dröjt har medborgare och miljöorganisationer inlett rättsprocesser mot sina regeringar. En del rättsfall, såsom Massachusetts v. EPA och Juliana v. United States i USA eller State of the Netherlands v. Urgenda i Nederländerna, har skapat stor offentlig debatt. I Urgendamålet slog Nederländernas högsta domstol nyligen fast att statens bristande klimatpolitik inkräktar på medborgarnas rättigheter till liv och familjeliv enligt Europakonventionen. Staten dömdes till att skära ner på klimatutsläppen med minst 25% till 2020, i jämförelse med 1990 års nivåer.

Det övergripande syftet med detta projekt är att studera "gröna" rättsprocesser som en form av politisk styrning. En stor del av debatten har handlat just om i vilken utsträckning en domstol bör utöva makt över ett lands klimatpolitik. Kritiska röster menar att detta strider mot en demokratisk princip om maktdelning. Det saknas dock forskning som systematiskt undersöker det normativa förhållandet mellan maktdelning och gröna rättsprocesser.

Något man vet är att domstolars befogenheter varierar mellan demokratier. I ett konstitutionellt system som bygger på folksuveränitet (likt det svenska) förutsätter maktdelning tydligare att ansvar för den förda politiken kan utkrävas vid parlamentariska val. I ett konstitutionellt system som bygger på maktbalans (så kallade “checks-and-balances”) har dock den dömande makten en viss befogenhet att pröva lagstiftning. Syftet med detta är att försäkra att folkmakten utövas inom vissa moraliska ramar, vilka anges av exempelvis en konstitution. I sådana system verkar det inte finnas någon direkt konflikt mellan gröna rättsprocesser och en princip om maktdelning.

USA uppvisar ett konstitutionellt system grundat på en utvecklad idé om maktbalans. Där har också förhållandevis många gröna rättsprocesser ägt rum. Detta projekt använder USA i en fallstudie för att undersöka i vilken utsträckning ett system grundat på maktbalans kan undvika en konflikt mellan gröna rättsprocesser och en princip om maktdelning. Tre delstudier kommer att genomföras med avseende på detta. Samtliga analyserar amerikanska domares argumentation i gröna rättsprocesser. Vidare tar projektet hänsyn till att klimatfrågan är av sådan natur att personliga ideologiska uppfattningar kan komma till uttryck hos enskilda domare. För att undersöka denna påverkan används en databas med information gällande domares utnämningar. De specifika syftena med respektive delstudie är att ta reda på i vilken utsträckning en konflikt mellan gröna rättsprocesser och en maktdelningsprincip 1) kommer till uttryck, 2) kan undvikas givet enskilda domares argumentation, samt 3) kan undvikas gemensamt av domare tvärs över ideologiska skiljelinjer.

Projektets slutsatser tänks vara användbara även för beslutsfattare och en intresserad allmänhet, inklusive miljöorganisationer, representanter för företag, diplomater och yrkesverksamma jurister.

Projektmedlemmar

Projektledare: Jasmina Nedevska