Projektbeskrivning

Enligt en teori som under senare år blivit mycket inflytelserik bland liberala politiska filosofer kräver politisk legitimitet att den politiska maktutövningen är möjlig att rättfärdiga inför alla medborgare. Detta projekt utgör en kritisk granskning av denna begränsning till de som är medborgare av en stat, och undersöker den radikala idén att rättfärdigande även krävs inför icke-medborgare och framtida medborgare.

Utgångspunkten för studien är den uppfattning om politisk legitimitet som John Rawls formulerade som ”den liberala legitimitetsprincipen”. Som denna princip vanligtvis förstås kräver den att den politiska maktutövningen inom en specifik stat är möjlig att rättfärdiga inför medborgarna i just denna stat. Huruvida den även är möjlig att rättfärdiga inför medborgarna av någon annan stat betraktas då som ovidkommande. Detta antagande har, trots den vida uppmärksamhet som denna teori har erhållit, aldrig blivit föremål för kritisk granskning. Detta projekt ämnar åtgärda detta, genom en systematisk prövning av idén att även icke-medborgare och framtida medborgare bör betraktas som medlemmar av den grupp inför vilken den politiska maktutövningen måste vara möjlig att rättfärdiga.

En av de grundläggande frågorna för projektet rör den filosofiska grunden för denna långtgående förändring av teorin. Finns det några övertygande argument för att kräva rättfärdigande även inför icke-medborgare och framtida medborgare? Prima facie tycks det finnas goda skäl för denna omdaning av teorin. Den politiska maktutövningen inom en stat har i många fall långtgående effekter även för personer utanför staten, vilket vi exempelvis är väl bekanta med i fallet med klimatförändringar. Om icke-medborgares och framtida medborgares välfärd och livsbetingelser kan påverkas på detta sätt, och om de moraliskt sett är lika viktiga som de som råkar vara medborgare av en viss stat – om de har samma grundläggande moraliska status som fria och jämlika – så tycks det motiverat att kräva rättfärdigande även inför dem. Att granska denna typ av argument, samt andra möjliga skäl för och emot inkluderingen av icke-medborgare och framtida medborgare, är en av de viktigaste uppgifterna för projektets genomförande.

Ytterligare frågor som kommer behandlas är vilka följder detta krav på rättfärdigande inför nya grupper av personer kommer ha för vår teoretiska förståelse av liberal legitimitet, och vilka de praktiska politiska implikationerna kommer att bli. Gällande den första frågan bör det noteras att projektet bryter med en lång tradition inom den politiska filosofin; en tradition som knyter frågan om politisk legitimitet till medborgarskap. Att frångå denna uppfattning, och istället förstå legitimitet inom en politisk sammanslutning som delvis beroende av rättfärdigande inför personer utanför densamma kommer få viktiga följder för vår förståelse av den politiska legitimitetens natur. Då det gäller de praktiska implikationerna är det förväntade resultatet att den politiska legitimiteten i själva verket är betydligt mera krävande än vad som vanligtvis antas. Vi är bekanta med idén att vi idag beter oss orättvist gentemot framtida generationer när vi nyttjar mer än vår beskärda del av jordens resurser. Men om den idé som detta projekt studerar är korrekt, och om politisk legitimitet kräver rättfärdigande även inför framtida medborgare, så bör vi troligtvis även tillägga att nuvarande regeringar handlar illegitimt. Att åsidosätta framtida generationers intressen är inte bara orättvist, utan även i konflikt med ett grundläggande kriterium för rätten att styra. Projektet kan således generera resultat gällande den legitima maktutövningens gränser med långtgående politiska implikationer.

Senast uppdaterad: 2021-03-25