Projektbeskrivning

Frågor om den kunskapsteoretiska betydelsen av oenighet har under lång tid diskuterats i detalj i den filosofiska litteraturen. Däremot har mindre uppmärksamhet getts till frågor om vikten av enighet, konsensus och konvergens. Projektets syfte är att adressera denna obalans. Dess huvudfråga är: under vilka omständigheter utgör förhållandet att olika personer har nått fram till samma uppfattning ett skäl att acceptera denna uppfattning?

Vi skall närma oss denna fråga genom att undersöka två inflytelserika typer av argument där antaganden om enighet spelar centrala roller. Den första typen fäster vikt vid att parterna har kommit fram till sina uppfattningar oberoende av varandra. Till stöd för den uppfattningen kan man åberopa det så kallade ”juryteorem” som på 1700-talet presenterades av filosofen Condorcet. Juryteoremets praktiska relevans och tillämpbarhet har emellertid ifrågasatts, eftersom teoremet vilar på antaganden som i många kontexter framstår som orealistiska (så som att alla involverade personer är exakt lika kompetenta). En av våra målsättningar är därför att undersöka huruvida det finns lovande alternativa förklaringar av det kunskapsteoretiska värdet av oberoende.

Den andra typen av argument fokuserar på fall av enighet och konsensus som uppstått genom en process där motstridiga teorier förts fram och där de uppfattningar man konvergerat mot utsatts för prövning i form av diskussioner mellan ett flertal individer, det vill säga en process av den typ som förekommer inom vetenskaperna. Tanken, som bland annat är förknippad med John Stuart Mill, är att den interaktiva aspekten möjliggör ett effektivt utnyttjande av gruppens gemensamma kognitiva resurser, vilket i sin tur skänker de slutsatser man nått fram till ökad trovärdighet. Det har ofta tagits för givet att den här typen av process utesluter oberoende av det slag som den första typen av argument fäster vikt vid. Det finns dock skäl att anse att detta antagande är förhastat, inte minst eftersom det finns olika tolkningar av oberoende-begreppet vars relevans ännu inte utforskats tillräckligt väl. En av de idéer vi skall undersöka är således att det kan finnas tolkningar av detta begrepp som tillåter att de två typerna av argument kombineras på ett framgångsrikt sätt.

Projektets sista delfråga handlar om relationen mellan enighet och oenighet, och den kunskapsteoretiska betydelsen av dessa fenomen. Skall enighet och oenighet helt enkelt ses som ”två sidor av samma mynt”, i det att en enhetlig förklaring till hur de kan påverka en föreställnings rättfärdigande kan ges? Eller kan det vara så att enighet och oenighet kan vara kunskapsteoretiskt relevanta på fundamentalt olika sätt? En ”asymmetrisk” uppfattning av detta slag kan vid första påstående framstå som kontraintuitiv, men en av våra arbetshypoteser är att den kan ha fördelar som ännu inte har uppmärksammats i den filosofiska diskussionen.

Projektet har således som målsättning att adressera ett antal frågor som förbisetts i den kunskapsteoretiska litteraturen, men dess resultat kan också förväntas vara relevanta även utanför filosofin. Vetenskapsförnekare av olika slag försöker ofta bortförklara den enighet som råder bland experter (till exempel beträffande människans påverkan på den globala uppvärmningen) genom att betrakta den som ett resultat av mekanismer som inte spårar sanningen. För att bättre kunna bemöta resonemang av den typen krävs en ökad förståelse av när och varför enighet och konsensus har ett kunskapsteoretiskt värde. Projektets mål är att bidra till en sådan förståelse.

Senast uppdaterad: 2021-11-09