In Memoriam – Sten Lindström

Sten Lindström växte upp i Örebro där han tog studenten, varefter han kom till Uppsala för att studera matematik, statistik och filosofi. Han avlade en fil.kand. 1969 och erhöll sedan stipendium för fortsatta studier vid Stanford. Det fick även Ingrid Lindström, hans hustru, som han träffat på filosofiska institutionen, och de reste båda till Stanford 1972. Där fanns då flera mycket framstående matematiker och filosofer, t.ex. Solomon Feferman, Patrik Suppes, Donald Davidson, George Kreisel, Harvey Friedman, Jaakko Hintikka och Dagfinn Føllesdal. Sten disputerade i Stanford 1981, varefter han återkom till Uppsala. Han var forskarassistent vid filosofiska institutionen 1986-1990, sedan lektor i teoretisk filosofi i Lund 1990-91 och därefter i Umeå 1991-99. 1999 utnämndes han till professor i teoretisk filosofi i Umeå, vilken tjänst han innehade till sin pensionering 2013. Han var gästforskare vid SCAS i tre omgångar, 1996-97, 2007 och 2008-09. Efter pensioneringen flyttade han från Umeå till Uppsala och deltog livligt i institutionens verksamhet fram till 2020 då pandemin bröt ut. Hans hälsade försämrades därefter gradvis och han avled den 12 mars i år.

Stens filosofiska huvudintressen var filosofisk logik, matematikens filosofi och språkfilosofi.  Hans publikationslista omfattar drygt 20 uppsatser, bokkapitel och inledningar till redigerade volymer. De mest citerade verken är uppsatserna om belief revision, av vilka flera skrevs tillsammans med Wlodek Rabinovicz. Givet mina egna filosofiska intressen har jag funnit följande två arbeten särskilt givande: "Introduction" till Epistemology versus Ontology: Essays on the Philosophy and Foundations of Mathematics in Honour of Per Martin-Löf, i serien Logic, Epistemology and Unity of Science Vol. 27, Springer 2012, och "Modal Logic and Philosophy", kapitel 21 i Blackburn, P., van Benthem, J., and Wolter, F., Handbook of Modal Logic, Studies in Logic and Practical Reasoning 3, Elsevier 2006 (med Krister Segerberg som medförfattare). I båda dessa verk får läsaren en mycket god bild av ett centralt och mångfacetterat filosofiskt forskningsområde. Sten hade djupa kunskaper om den analytiska filosofins och filosofiska logikens historia.

Jag har vid flera tillfällen pressat Sten på hans åsikter i ontologin, t.ex. om han var realist vad gäller matematiska objekt, och om hans syn på existensen av möjliga världar. Sten sa upprepade gånger att han inte  hade några starka ontologiska intutioner. När det gäller frågan om platonism eller konstruktivism i matematiken menade han att i den mån matematisk praktik krävde kvantifikation över icke uppräkningsbara mängder så hade han inga invändningar. När det gällde existensen av möjliga världar var han skeptisk till David Lewis hårdföra realism, men jag fick honom aldrig att mer precist säga hur han ställde sig till frågan vad möjliga världar är för slags ting och till kvantifikation över mängder av möjliga världar. Vi hade många intressanta samtal om dessa och närbesläktade frågor i filosofin.

Sten deltog ofta i de högre seminarierna i teoretisk filosofi vid institutionen och kom så gott som alltid med intressanta synpunkter i diskussionen. Sten var en mycket vänlig man, inte sällan lite virrig, som man kan förvänta sig av en filosof och djup tänkare. Jag saknar honom.

Lars-Göran Johansson, professor emeritus i teoretisk filosofi