In Memoriam – Lilli Alanen

Alanens betydelse för den filosofiska institutionen i Uppsala, där hon var verksam från 1997 fram till sin pensionering 2008, kan knappast överskattas. Genom sin inspirerande undervisning, sin handledning av doktorander, sitt seminarium i filosofins historia, de olika forskningsprojekt som hon attraherade till institutionen, och genom att bjuda in en strid ström av utländska specialister på olika områden, bidrog Alanen till att vitalisera hela filosofiämnet i Uppsala. Genom den egna forskning som hon utförde under sin tid i Uppsala, vilken kulminerade med boken Descartes’s Concept of Mind (Harvard University Press, 2003), nådde hon vidare en internationell ryktbarhet som få i Sverige verksamma filosofer har varit i närheten av. Alanen var dessutom inte bara Uppsalas, utan även Sveriges första kvinnliga professor i filosofi.

Alanens forskning var inriktad främst mot den tidigmoderna filosofin, men hon var väl insatt också i medeltidens och i antikens filosofi. Hon skrev en lång rad mycket inflytelserika artiklar och bokkapitel, samt fungerade som redaktör för viktiga antologier och specialnummer av olika tidskrifter. Hennes arbeten behandlar såväl medvetandefilosofi som metafysik, kunskapsteori och moralpsykologi hos till exempel Baruch Spinoza, David Hume och, i synnerhet, René Descartes. Som forskare var Alanen både noggrann och modig. Hon var en av förgrundsfigurerna till den riktning inom filosofihistoria som under 1900-talets sista decennier underströk betydelsen av såväl noggrann filosofisk argumentation som att placera in de texter som undersöktes i ett filosofihistoriskt sammanhang. Hon ifrågasatte vidare de skarpa, traditionella indelningarna i perioder av filosofins historia, och hon var även en tidig förespråkare för behovet av att kontinuerligt granska och, vid behov, byta ut eller göra tillägg med avseende på vilka tänkare och verk som skall ingå i den västerländska filosofihistoriens kanon. Inte minst var Alanen tidig med att framhålla de länge förbisedda exemplen på viktiga kvinnliga filosofer under historien.

I Uppsala handledde Alanen nära tio doktorsavhandlingar och byggde upp en mycket stark filosofihistorisk miljö. Därigenom banade hon även väg för att etablera filosofihistoria som en central del av den filosofiska forskningen också vid andra svenska universitet. Alanen kunde vara mycket krävande, både mot sina studenter och mot sina medarbetare, men hon krävde aldrig mindre av sig själv än av andra. Hon var samtidigt oerhört omtänksam och uppmuntrande mot dem som visade något som helst intresse för filosofiska frågor. Många är de vänner, studenter och arbetskamrater som fått motta långa mejl skrivna under de mörkaste timmarna på natten, när hon tyckte att något borde göras för att förbättra ett visst argument. Flera av Alanens elever från både Sverige och Finland undervisar nu nästa generation av filosofisstudenter vid olika universitet.

Till följd av sin internationella ryktbarhet tillbringade Alanen olika perioder utomlands som gästprofessor. Hon var bland annat vid University of Chicago (2004) och vid UC Berkeley (2009). Hon var även medlem i The American Philosophical Association (APA), Hume Society, Institut Internationale de Philosophie, Societas Scientiarum Fennica, Kungliga Humanistiska Vetenskaps-Samfundet, Norwegian Acadey of Sciences, samt European Academy of Sciences. Alanen valdes 2018 in som hedersmedlem i The American Academy of Arts & Sciences.

Tomas Ekenberg, Lars-Göran Johansson, Peter Myrdal, Pauliina Remes, Frans Svensson
 

• "Till minne" i Dagens Nyheter
• "Minnesord" i Upsala Nya Tidning (OBS! Låst artikel.)