Estetik A-C
Estetiken berör först och främst övergripande filosofiska teorier och idéer om konstens väsen, sambandet mellan olika konstformer, konstens roll i samhället, samt olika estetiska upplevelser i vardagslivet och kulturen i stort. Målet för utbildningen är att ge en överblick av hela det estetiska fältet från ett filosofiskt perspektiv. Vi orienterar oss i idéhistoria, begreppsanalys och teorier om konstnärligt skapande, konstens roll, vikt och framtid, estetiskt värde och dess plats i värdeteori mer allmänt, med mera.
Gå till Estetik A, till Estetik B eller till Estetik C.
Estetik A
Kursens syfte är att tematiskt presentera estetikens mest betydelsefulla filosofiska frågeställningar och inriktningar samt belysa estetikens idéhistoria från antiken till nutid.
Delkurser
- Konstfilosofi: Vad är konst? (7,5 hp)
I kursen studeras det moderna konstsystemets uppkomst samt nutida svar på följande frågor: Vad är konst? Hur skiljer sig konst från andra föremål eller handlingar? Måste all konst ha estetiskt värde? Bör konst ha en viss funktion, eller är just avsaknaden av funktion en del av förklaringen till varför vi beskriver vissa föremål eller handlingar som konstverk? Kan man ens definiera konst? Centrala begrepp och distinktioner studeras och diskuteras i samband med verk från olika genrer, tidsåldrar och konstformer, däribland tolkning, intention, konstnärligt och estetiskt värde, uttrycksfullhet och kreativitet. Under kursen besöker vi Moderna Museet i Stockholm och låter de konstverk vi upptäcker där utmana de filosofiska teorier vi studerar.
- Estetik och politik: Konst, makt och kunskap (7,5 hp)
Kursen ger en översiktlig framställning av de förhållanden som råder mellan filosofisk estetik och etiska frågeställningar i ett större socialt sammanhang. Konstens makt, vare sig den är känslomässig, politisk eller moralisk, har legat till grund för många filosofiska teorier ända sedan antikens Grekland då Platon argumenterar för att konstnärer bör förbjudas i den ideala staten. Andra vidhåller att konstens värde till stor del ligger i att den har moralisk och politisk makt över oss och kan påverka olika ideologiska strömningar i samhället. Varför? Hur bör vi hantera konstens politiska innehåll? Kan konsten vara ett verktyg för våra etiska och politiska övertygelser, och vilka risker kan vara förknippade med ett sådant ställningstagande?
- Kultur, kritik och estetik (7,5 hp)
En stöttepelare av den filosofiska estetiken är att vi kan föra kritiska resonemang runt konst och kultur, debattera samt fälla omdömen om konstnärligt och estetiskt värde. Men vad är kritik egentligen? Går det att ha rätt eller fel om estetik? Frågeställningen driver estetikens utveckling som akademisk disciplin och vår utgångspunkt är problematiken som både David Hume och Emmanuel Kant identifierar redan på 1700-talet: är estetiska omdömen objektiva eller subjektiva? Finns estetiska experter? Vi studerar också hur konstkritik har bidragit till konstens utveckling och historia. Syftet med kursen är att förstå de centrala frågorna kring konstkritik samt att reflektera över hur kritiska texter formar våra uppfattningar om konst och kultur. Vi får även tillfälle att samtala med konstkritiker under kursens gång.
- Estetik och filosofi: Är konsten död? (7,5 hp)
Kursens problematik utgörs av högaktuella teorier och diskussioner om konst och estetiskt värde. Hur närmar vi oss lösningar på traditionella filosofiska problem om konst och estetik idag? På vilket sätt har konstfilosofins gränser tänjts och bör centrala begrepp nu omvärderas? Kan datorgenererade bilder, en japansk te-ceremoni, så kallad 'street art', eller elektronisk dansmusik vara konst? Vi inleder med att studera A.C. Dantos filosofiska tes om konstens död som vilar på ett resonemang från 1800-talet då bland annat G.W.F. Hegel argumenterar för att filosofin kommer att överta konstens funktion. Vi studerar utom-västerländska perspektiv på konstens ontologi och nya konstformer för att bättre förstå estetikens och konstens utveckling. Delkursen inkluderar en föreställning på t.ex. Gottsundateatern och samtal med regissörer och konstnärer.
Ansökan och kursplan
Estetik B
Delkurser
- Filosofisk estetik: tre centrala problem (15 hp)
På kursen studerar vi tre centrala områden inom den filosofiska estetiken och analyserar tre specifika frågeställningar. Först tittar vi på ett specifikt estetiskt begrepp (till exempel begrepp som värde, upplevelse eller omdöme) och utforskar olika teorier och definitioner om hur detta begrepp bör tolkas. Sedan vänder vi oss till en frågeställning om konsten eller en viss konstform för att få bättre insikt i hur konst kan påverka oss och varför vi anser att konsten är värdefull (till exempel: "Kan musik uttrycka känslor?" eller "Hur skiljer sig tavlor från fotografier?"). Till sist behandlar vi en fråga som berör estetikens utvidgning och bredare tillämpning, d.v.s. utanför den konstnärliga sfären (till exempel "Hur upplever vi naturen estetiskt?", "Kan funktionella objekt eller vardagsföremål vara vackra?"). De specifika frågeställningarna kan variera från år till år.
- Valbar kurs (7,5 hp) Se kommande valbara kurser
- Uppsats (7,5 hp)
Ansökan och kursplan
Estetik C
Delkurser
- Konstens ursprung: natur eller kultur? (7,5 hp)
Kursens huvudsyfte är att undersöka i vilken grad konsten skall ses som en sociokulturell produkt och i vilken grad den skall ses som ett instinktivt uttryck för vår mänskliga natur. Vi angriper de centrala frågeställningarna tvärvetenskapligt, d.v.s. inte bara från ett filosofiskt perspektiv utan även med hjälp av antropologin, evolutionsläran, psykologin och neurologin. Vi undersöker bland annat följande frågor: Hur, om alls, kan empirisk data bidra till vår förståelse av varför konsten finns och spelar en viktig roll i våra liv? Har konsten en särskild kognitiv funktion eller är den endast en s.k. biprodukt? Vad kan grottkonsten lära oss om utvecklingen av vår förmåga att tänka symboliskt?
- Valbar kurs (7,5 hp) Se kommande valbara kurser
- Uppsats (15 hp)