Kursplan för Estetik B

Aesthetics B

Det finns en senare version av kursplanen.

Kursplan

  • 30 högskolepoäng
  • Kurskod: 5ES011
  • Utbildningsnivå: Grundnivå
  • Huvudområde(n) och successiv fördjupning: Estetik G1F
  • Betygsskala: Underkänd (U), godkänd (G), väl godkänd (VG)
  • Inrättad: 2007-01-23
  • Inrättad av: Historisk-filosofiska fakultetsnämnden
  • Reviderad: 2017-11-10
  • Reviderad av: Institutionsstyrelsen
  • Gäller från: vecka 36, 2018
  • Behörighet: Estetik A, 30 hp
  • Ansvarig institution: Filosofiska institutionen

Mål

Efter avslutad kurs förväntas studenten erhållit en god förståelse av de genom tidigare studiekurser förvärvade kunskaperna i estetik. Studenten förväntas kunna:

  • använda de begrepp och distinktioner som är nödvändiga för att kritiskt granska och ta ställning till teorier och argument
  • läsa och förstå text som innehåller någon grad av historisk analys och filosofiska argument
  • redogöra för och kunna ge en systematisk behandling av centrala nutida frågeställningar inom filosofisk estetik
  • ha grundläggande kunskaper om filosofisk estetik
  • analysera styrkor och svagheter i de teorier vi studerar
  • föra en kritisk diskussion angående förhållandet mellan olika estetiska teorier och ett urval av konstverk som utmanar dessa teorier
  • använda teoretiska verktyg för att argumentera för och emot centrala teorier om estetiskt värde, konst och konstupplevelser

Innehåll

Kursen består av tre delar:
Filosofisk estetik: tre centrala problem (15 hp)
Uppsats (7,5 hp)
Valbar specialisering (7,5 hp)

Filosofisk estetik: tre centrala problem 15.0 hp

I kursen studerar vi tre av de mest centrala problemen inom filosofisk estetik. Vi börjar med att undersöka huruvida ett konstverks moraliska värde eller innehåll kan påverka dess estetiska värde. Är en roman som Nabokovs Lolita eller en film som Tarantinos Pulp Fiction värre eller bättre som konst på grund av det moraliskt problematiska perspektiv som läggs fram? Nästa problematik berör konstnärens intention och verkets mening: bör vi alltid ta hänsyn till konstnärens intentioner när vi tolkar konstverk? Är ett konstverks betydelse på något vis begränsat av det som konstnären vill uttrycka eller meddela? Till sist vänder vi oss till musiken och relationen till våra känslor. Det sägs ofta att musiken är värdefull på grund av dess uttrycksfullhet, men vad menar vi egentligen när vi vidhåller att musik kan uttrycka eller överföra känslor? Borde vi istället säga att musik kan väcka känslor? (Beroende på lärare kan eventuellt ett tema bytas ut från år till år.)

Uppsats 7.5 hp

Momentet avser att skänka fördjupade kunskaper i författandet av akademiska uppsatser. Stor vikt fästs vid att den studerande ger prov på självständigt, metodologiskt och kritiskt tänkande, samt att den studerande behärskar uppsatsskrivandets tekniska och formella aspekter. Efter samråd med läraren och under dennes handledning författar den studerande en uppsats som diskuteras vid ett seminarium. 

Valbar specialisering 7.5 hp

Undervisningen i detta moment sker i seminarieform. Deltagandet i undervisningen är obligatoriskt. Innehållet i detta moment varierar.
Mellan 2015 och 2020 erbjuds kursen ’Konstens ontologi’. Vår målsättning är att få insikt i hur metafysiken kan hjälpa oss att uppfatta konsten och vidareutveckla vår förståelse av hur (och när) konsten finns i världen. Vi diskuterar bland annat följande frågor: ’Vad är förhållandet mellan en skulptur och det stycke marmor ur vilket det är hugget?’, ’Hur mycket kan ett objekt restaureras och ändå förbli samma verk?’, ’Konstverket Röda Rummet är knappast förstört om jag råkar förstöra min personliga kopia av Strindbergs roman. Hur finns ett litterärt verk i världen?’, ’Hur finns Beethovens Symfoni Nr 9?’. 

Undervisning

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och handledning.

Examination

Kunskapskontrollen sker skriftligt 0ch/eller genom examinerande seminarier.

Litteratur

Litteraturlista

Gäller från: vecka 36, 2018

Undervisande lärare gör ett urval bland följande verk: